Spjutkastaren Gunnar ”Spjut-Pelle”Pettersson blev 1948 IFK Växjös första olympier. Vid London OS kom han nia i finalen med ett kast i regnrusket på 62,80. Men vägen dit var inte spikrak och bjöd på ett antal turer innan Gunnar slungade iväg spjutet på White Hart Lane i ett fortfarande bombskadat efterkrigs London.
Han föddes 1915 i gangstertidens Chicago av småländska föräldrar som tidigare utvandrat till USA. Sju år flyttade Gunnar och föräldrarna tillbaka till småländska Ryd och för honom började en tuff tid under de första skolåren. Vid återkomsten talade han endast engelska och det var ingen succé bland skolkamraterna . Liten till växten blev han till en början hårt åtgången av en del av sina skolkamrater.
Detta väckte ett revanschbegär som längre fram skulle hjälpa honom i både yrkes och idrottskarriären. Efterhand byggdes fysiken upp och till en början funderade han på en cirkuskarriär. Hans tänder bar spår av försöken att böja järnstänger med tänderna. Styrkan i kroppen byggdes förbättrades samtidigt som smidighet gav honom en god kroppskontroll. Detta skulle han få nytta av i den kommande spjutkarriären.
År 1936 flyttade Gunnar till Tingsryd och gick över till IFK Växjö . Med hjälp av den legendariske IFK ledaren Stig Stille finslipades tekniken satte Gunnar pers med fem meter i den första tävlingen med 57,36. Året efter passerades 60m linjen för första gången. Vid 24 års ålder gjorde han sin första SM-start 1939 som gav en fjärdeplats på perset 62,50 och året efter blev det dags att dra på sig landslagströjan för första gången .
”Vid SM-kvalet var jag så nervös att tänderna skallrade”, berättar Gunnar i en kommentar till SM tävlingen 1940. Det hela gick vägen och i finalen kastade han till sig ett brons. Därmed kvalificerade Gunnar sig till 1940års ”finnkamp” som inte liknade någon annan under tävlingens hundraåriga historia.
Tävlingen avgjordes i skuggan av andra världskriget början av September. Nästan hela Europa var vid denna tidpunkt ockuperade av Hitlers naziregim. Engelsmännen kämpade desperat mot Luftwaffes bombningar och räddades av sina unga stridsflygare under slaget om storbrittanien. Finland hade bevarat sitt oberoende i vinterkriget efter Sovjetunionens anfall halvåret tidigare. Men priset för detta var oerhört, 25000 döda finska soldater och 14% av landets territorium gick förlorat. I detta läge krävde Hitler-Tyskland att få vara med i finnkampen som avgjordes i det nybyggda olympiastadion Helsingfors. OS var planerat där till 1940 men på grund av andra världskriget skulle olympiska spelen i Helsingfors avgöras först 1952. Landskampen mot Finland och Tyskland blev en sportslig succé och Gunnar slutade femma efter bland andra de finska världsrekordhållarna Yrjö Nikkanen och Matti Järvinen.
Under beredskaps-åren var Gunnar inkallad i det svenska försvaret under längre perioder. Förstående och idrottsintresserade befäl innebar han kunde träna riktigt bra och resultaten kom därefter. Med ett perskast på 68,65 kvalificerade sig Gunnar till de internationella tävlingar som avgjordes i Budapest i slutet av september. Mitt under det brinnande världskriget allra intensivaste del. Under den inledande Iflygresan från Stockholm till Berlin eskorterades det svenska flygplanet in av Tysk jaktflyg in till flygplatsen Tempelhof. Från Berlin blev det tåg ner till den Ungerska huvudstaden. I Budapest inkvarterades svenska truppen på lyxiga hotel Gellert. De svenska friidrottarna kunde njuta av hotellets världsberömda badanläggning och njuta av exotiska läckerheter som persikor och vindruvor. Något man bara kunde drömma om ransoneringens Sverige.
spjut tävlingen skulle Gunnar ställas mot den ungerske EM-trean från 1938, Josef Varszegi. Tävlingsmänniskan Gunnar sporrades av motståndet och värmen av mottagandet i den ungerska huvudstaden. Resultatet blev seger och karriärens första 70 meters kast, 70,76 för att vara exakt. Dessutom tilldelades Gunnar pris för hela tävlingens bästa prestation.
Äventyren var långt ifrån över. Hemvägen gick över Berlin och under uppehållet där inbjöds de svenska friidrottarna på fest hos den tidens mest firade skådespelerska och sångerska, Zarah Leander. Hon var 1942 Tyska UFAs populäraste artist och en superstjärna med dåtidens mått mätt. Att det var ett hejdundrande partaj förstår man när gästerna fick dricka champagne ur superstjärnans skor. ”Vi hade en trevlig kväll, så trevlig att ingen av oss ville gå därifrån så vi fick dra lott om vem som skulle åka första bilen som vi hade till vårt förfogande”
Det blev Gunnar , spjutkollegan Daleflod och diskuskastaren ”Kinna-Bergh” som åkte hem med sista bilen. ”Kinna-Bergh” var polis till yrket och han tyckte att trion skulle ”kika lite på stan”. ”Vi åkte underjordisk järnväg och Kinna pratade tyska och styrde och ställde med ett antal tyska vakter. Hade vi inte kommit hem till hotellet i tid hade vi kanske tagits för spioner” skrattade Gunnar åt episoden långt efter.
Året efter kom Gunnars längsta kast som mättes till 73,37 men dömdes som övertramp. Att han inte höll med om detta märks när han skriver om kastet flera år senare , råder ingen tvekan om att en tagg sitt kvar i sinnet efter händelsen.
Under de följande åren är Gunnar en av världens bästa spjutkastare. När första Europamästerskapen efter OS avgörs i Oslo 1946 finns han dock inte på plats utan är i en temporär formsvacka .
Revanschen kommer året efter, 1947. En solig sommarkväll i Gislaved slår han till med 72,77 som kommer bli karriärens längsta kast. Söndagen 17 augusti kastar Gunnar 66.43 och erövrar sitt och IFK Växjös första SM-guld vid 32års ålder. 1940,41 och 43 hade han tagit brons. 1944 hade det blivit silver.
Även OS-året 1948 blev det SM-guld för Gunnar. Vid olympiska spelen började Gunnar starkt vid förmiddagens kval med att som en av fyra kastare klara kvalgränsen på 64meter(64,04), Vid kvällen final var formen inte den bästa och han kom att sluta nia på 62,80. Vid 35års ålder 1950 tog Gunnar sin sista SM-medalj genom att erövra brons. Detta räckte inte för att ge honom en av de två platserna till EM i Bryssel detta år.
Men nu var han i full gång med att sätta igång att med tiden framgångsrikt företag i sportbranschen , bland annat tillverkades förstklassiga fiskespön. Dessutom han Gunnar med att var ordförande i IFK Växjö 1947-49. Det sista året var han drivande i att Värva OS -guldmedaljören Thore Sjöstrand till IFK Växjö. Alla engagemang hindrade honom inte från att var en världselitkastare i spjut. Det 1947 startade friidrottsmagasinet Track&Field News initierade en världsranking som direkt erhöll hög status. Enligt denna var Gunnar rankad 3a 1947, 4 1948, 10 1949 och 9 1950!
Under 50-talet skulle Gunnar fortsätta sin gärning i IFK som tränare och ledare. Ett antal duktiga spjutkastare coachades fram. Bertil Gustafsson(78,13) och Göran Svahnström (75,61) är två som kastade förbi sin coach.
När Gunnar ”Spjut-Pelle” Pettersson gick bort vid 87 års ålder 2003 var han en känd växjöprofil både som idrottsman och företagare. I IFK Växjö historien är han för alltid en förebild som både förste svenske mästare och förste olympier. För evinnerliga tider alltid ”Spjut-Pelle”
