Det har knappast gått någon IFK Växjö medlem förbi att vi för lite mer än en vecka sedan fick en juniorvärldsmästare i klubben. Liam Belo da Silva säkrade då tiokampens JVM guld i suverän stil. Tävlingen i Eugene innehöll dramatik, inte minst på grund av Liams ömmande häl. Så undertecknad tog chansen och få höra hans egna ord om tävlingen.
Problemen med hälen kom i längdhoppet vid stora SM i Uppsala där Liam persade med 7,24 men också fick en ömmande hälkudde med sig till JVM-tiokampen. Vi låter Liams egna ord ta oss igenom dom tio grenarna.
100m 11,25: Här ville jag få tävlingsanspänningen och släppa. Var fortfarande lite spänd men kom i mål helt på OK tid.
Längd 702: Gjorde ett säkerhetshopp först som blev det bästa. Sedan började foten göra ordentligt ont. Tredje hoppet var på persnivå, ca 730, men tyvärr övertramp.
Kula 15,50: En gren som kändes väldigt stabil och gick riktigt bra. Med en riktig fingerträff hade det kunnat bli över 16meter. Men jag är nöjd med kulan.
Höjd 215: Min vanligtvis bästa gren men också den som påverkade foten mest. Gick mycket tankar genom huvudet innan tävlingen. Här kändes det verkligen viktigt att ha min coach Tobias Olsson på plats. När jag klarat 206 gav han mig rådet att göra nästa hopp på 215, tror ingen annan coach kunde gett mig det rådet i det läget. Jag klarade och höjdhoppet gav tätkänning.
400m 50,95: Höjdhoppet hade slitit på foten. Nu gällde det att bita ihop. Blev ingen topptid, men tog mig igenom loppet på ett skapligt sätt.
110m häck.15,12: Andra dagen kändes foten ondare än första. Häckloppet var ingen skön upplevelse. Fysion Eric Senorski stöttade mig väldigt bra under hela tävlingen. Gick åt sex rullar tejp för att få foten i ordning.
Diskus 51,95PB. Fick lite vila efter häckloppet. Tänkte att hittills hade jag inte fått till några toppresultat. Nu måste jag gå in och ändra det här och diskus är ju en av mina bästa grenar. Jag satsade i första och det blev PERS!
(Dessutom det längsta kast som någonsin gjorts i en JVM tiokamp. Eurosports brittiske kommentator blev helt euforisk av Liams kast och kom tillbaka till detta gång på gång under den återstående sändningen av tiokampen/jm)
Stav 480: Var lite orolig för stav innan tävlingen. Hoppade bara 433 i min bästa serie i juni. Det var en befrielse att ta ingångshöjden. Nöjd med att kunna ta 480 med tanke på förutsättningarna.
Spjut 55,83PB: Fick en längre vila inför spjut och Fysion Eric Senorski kunde tejpa min fot ännu en gång. Trots hjälpen vågade jag inte smälla i vänsterfoten på värmen och inte heller i första tävlingskastet. Visste att jag måste stämma i stenhårt för att säkra guldet i andra. Sprang fram och smällde i foten. Gjorde grymt ont, men jag såg spjutet få en fin bana. Det blev pers och nu visste jag att guldet var klart bara jag tog mig i mål på 1500m.
1500m 4.39,51: Jag gick till ledningen direkt. Ville inte hamna i någon klunga där det kunde bli missöden. En underbar känsla att bryta mållinjen och säkra guldet.
Så långt Liams egna ord om vägen till JVM-guldet som måste betecknas som en bragd. Att kunna gå in i en tiokamp med en ömmande fot och kunna hantera detta pekar på en anmärkningsvärd mental styrka. Inte minst med tanke på att Liam bara är 19år. Tränaren Tobias Olsson har matchat fram Liam till guldet på ett klokt och genomtänkt sätt. Kunnat råda Liam att ta rätt beslut både i träning och tävling. Det innebär att Liam står över årets finnkamp, nu ska foten få vila. Kommande helgen blir det kula och diskus vid junior-SM i Ljungby, det blir årets sista tävlingar. Det blir väldigt spännande att följa team Belo da Silva/Olsson i framtiden.
